En mardröm som blir verklighet
Godmorgon, ja ni jag kan inte smälta in vad som faktiskt hände mig och josse i lördags natt. Fyfan! Det var iallafall såhär allt gick till: Det börjar med att vi tjejer från klassen och några till är hemma hos Sofia N för att fira Sofia E som fyllde 18 på söndagen. Kvällens planer var att fira hennes 18 årsdag med krogen (Epic) och vi hade planerat att gå in vid elva tiden för att komma slippa betala. Sofia E var ju fortfarande 17 år då, men vi trodde väl att vakterna skulle ge med sig i och med att vi var ett tiotal som var 18. Men de två vakterna som stod vid ingången nekade sofia, vilket betydde att vi gick till Subway och fördrev tiden fram till tolvslaget. Två minuter i tolv blev vi insläppta på Epic och det blev grattis grattis Sofia! Vi hängde av oss sakerna i garderoben, och det var där allt börjar kan man väl säga. Josse hade med sig en vanlig stor väska med allt smink, plånbok, busskort och lite sånt. Plus hennes och min iphone (för att jag trodde att min phone skulle vara säkrare i hennes väska än i min byxficka, vilken idiot jag är!) Hur som helst, vi hängde in alla saker och stoppade nummerlapparna i skorna. Min låg bra där under foten i skon, men josses lapp gled ur någon gång under kvällen. Hon märkte att lappen var borta vid ett tiden, men inte tänkte vi på att vi skulle springa till garderoben då för att ingen annan skulle kunna hämta ut våra saker, nej nej. Vi dansade vidare och tänkte att det löser sig vid två sen, bara för oss att stå kvar och vänta på våra saker, trodde vi ja.. När klockan blev tjugo i två så gick vi till garderoben för att leta efter josses jacka och väska, vi berättade för tjejerna som jobbade där att hon tappat sin lapp, och fick till svar att vi skulle stå vid sidan och vänta tills alla andras jackor blivit uthämtade. Vi stod där och försökte leta med ögonen efter josses helly hansen jacka och svarta väska, och efter ett tag förstod vi att den inte var där. Inte förrän då bärjade vi väl förstå på riktigt att våra saker garanterat blivit stulna och att vi inte skulle få tillbaka varken jacka, telefoner, väska etc. Paniken började komma samtidigt som man blev så jävla arg bara av tanken på att någon idiotisk jävel som inte kan skilja på mitt och ditt, hittat nummerlappen på golvet, gått till garderoben och hämtat ut sakerna. Våra saker!
När klockan passerat två och vi sett att våra saker absolut inte var kvar så lämnade vi Epic helt o kontaktbara. Ingen av oss hade telefon, och det var planerat att vi skulle ta nattbussen hem som vi nu missat. Fullträff verkligen. Vi stötte på Bettan utanför krogen och fick låna hennes telefon för att ringa efter skjuts. Därefter sprang vi först till en polis som stod på stan och berättade vad som hänt, sedan sprang vi till polishuset för att prata med vakten där. Tyvär ansåg han att det var viktigare att lösa lite "bråk i cellen" än att hjälpa stackars oss, så efter att ha setat och väntat på han i en kvart så begav vi oss vidare. På torget mötte vi Dennis och hans kompis. Sedan begav vi oss alla fyra till sporthallen där mamma väntade och vi åkte hem till skogstorp.
Väl hemma (strax efter tre) så ringde vi och spärrade mitt simkort till mobilen, så att de jävlarna som lagt vantarna på min iphone inte ska kunna använda kortet. Och nu idag (måndag) så har jag ringt till telia och spärrat hela telefonen. Så nu är den helt värdelös för tjuven eftersom den inte går att använda alls. HA HA. Men ärligt, ni som läser detta, vilka idiotiska människor det finns va? Människor som inte vet vad som menas med mitt och ditt, fyfan!
Kommentarer