Hej jag heter Emelie och är en näsblödare!
HAHA, för joggingturen gick ju som en smäck.. Hoppas ni tolkade min ironi i det där. here we go: jag började springa hemifrån och då kändes allt som det brukar göra i början av en joggingtur, man flåsar en del helt enkelt. Iallafall, efter en stunds springande så var jag äntligen framme vid skjulsta rondellen. Där stannade jag och stretchade lite grann, och det var då jag kände att jag var väldigt rinnig i näsan. Ni vet, sådär som det brukar kännas innan en förkylning bryter ut. Men jag tänkte inte mer på det utan började gå en bit tillbaka mot medbacken. Men så känns det verkligen som att det rinner massor ur näsan, och i ren reflex tar jag ärmen på tröjan och torkar min lilla näsa. Synen därefter var inte så trevlig, det var inte snor utan blod, näsblod! Om det finns någonting som jag verkligen avskyr så är det att blöda näsblod. Det smakar äckligt i munnen, känns ofräscht och är allmänt störande. Så där står jag, en bra bit hemifrån med en blödande näsa. Hallelulja! Jag måste ta mig hem fort. Tar och knögglar till tröjärmen och håller den mot näsan så att det inte ska rinna iallafall. Äckligt, jag vet! Alla de bilister som körde förbi måste ha trott att jag var knäpp eller nå. Hade lust att bara skrika, hej jag blöder näsblod. Men det skulle inte tjäna något till, dom skulle ändå inte höra mig. Så där gick jag, med handen mot näsan och blodsmak i hela truten. Att ta en ordentlig dusch när jag kom hem var toppen. Nästa gång jag tar en joggingtur så ska jag ha med mig bomulls rondeller i rumpfickan. Så om det skulle hända igen så är jag iallafall förberedd ;)
Efter att ha duschat och ätit så åkte jag (efter mycket om och men) över till josse. Beställde hem en del makeup prylar, ser fram emot dess ankomst till min brevlåda!
Nu är det dags att plocka fram teoriböckerna, igen, för att repetera lite kunskaper som jag förhoppningsvis redan kan. Jag kan ju avslöja att jag ser mållinjen, ljuset i tunneln, what so ever - det är näääära!!
Kommentarer